Plantering   

Storblommig klematis och Viticella-klematis

Bästa läget är en vindskyddad plats mot öst eller väst. Sydväst går också bra om man har kompost, undervegetation eller annat, som skuggar marken. Växtens rötter vill ha det svalt. Observera att man måste vattna mer om man har undervegetation.

Jorden ska vara lucker, humusrik, näringsrik och fuktighetshållande. Blanda gärna benmjöl i jorden.

Gräv en djup och vid grop (ca 40 cm bred och djup, luckra vid kanterna). Ska klematisen växa vid en vägg, gräver man gropen en bit ut från den (30-50 cm), annars kan det bli för torrt. Ska klematisen växa upp i ett träd, ska gropen ligga i utkanten av trädets krona och rotsystem. Växten utvecklar ett kraftigt, vidlyftigt rotsystem, som kräver mycket vatten och näring under hela växtsäsongen.

Genomvattna jordklumpen i krukan väl före planteringen. (Ställ plantan en kvart-tjugo minuter i en hink med vatten.) Ta bort plastkrukan. Sätt plantan så att övre delen av rotsystemet kommer 10 cm under jordytan. *) Fyll på med en blandning av uppgrävd jord, kompost och/eller plantjord eller rosjord och vattna rikligt, gärna med slang, som får ligga och fylla gropen. Fyll på resten av jordblandningen. Lägg gärna grov sand runt själva rothalsen. Ska växten klättra mot en vägg eller liknande, ska rotklumpen lutas in mot den, annars ska den hållas rakt. Vattna rejält (10-15 liter) och plantera eventuellt någon halvhög perenn framför för att skugga rötterna.

Vattna rejält två gånger per vecka under veckorna efter planteringen och fortsätt vattna en gång per vecka under hela sommaren.  Regnar det 20-30 mm under veckan behöver man inte vattna. Vid höstplantering behöver man inte vattna lika ofta. Däremot får man inte glömma att vattna växten den kommande våren och sommaren. Växter räknas som nyplanterade under hela första året.

Vid vår- och sommarplantering beskär man klematis över andra eller tredje bladparet ovan jord (20-40 cm höjd), även om den blommar. Det ger växten möjlighet att utveckla ett rotsystem, som kan klara den framtida kraftiga tillväxten. Första sommaren bör rankorna dessutom beskäras till hälften, när de blivit en knapp meter långa. Beskär alla skott även andra året på våren, för att få fin förgrening. I fortsättningen beskärs de i enlighet med vilken beskärningsgrupp de tillhör. Vid höstplantering ingen beskärning.

Övriga klematis

Ställ plantan en kvart-tjugo minuter i en hink med vatten, så att jordklumpen och rötterna genomvattnas väl före planteringen. Ta bort plastkrukan. Sätt ner växten i planteringsgropen, så att övre delen av jordklumpen kommer 3-5 cm under jordytan. Fyll på med en blandning av uppgrävd jord, kompost och/eller plantjord och vattna rikligt, gärna med slang, som får ligga och fylla gropen. Fyll på resten av jordblandningen.

Vattna sedan ungefär en gång per vecka, vid plantering under vår och sommar. Regnar det 20-30 mm under veckan behöver man inte vattna. Vid höstplantering behöver man inte vattna lika ofta. Däremot får man inte glömma att vattna växten den kommande våren och sommaren. Växter räknas som nyplanterade under hela första året.

I kruka eller urna    

Sorter ur den tidiga storblommiga gruppen passar bra att odla i kruka. Krukan bör vara minst 40 cm djup och ha hål i botten. Dränera med lecakulor eller krukskärvor. Plantera i rosjord ett par cm djupare än växten har stått i krukan. Vattna regelbundet och gödsla en gång i veckan under vår och sommar.

I kallare områden får man ta in krukorna när första frosten varit. Håll jorden fuktig, men inte våt. Flytta ut krukorna när nytillväxten börjar på våren. Byt ut det översta jordlagret och vattna ordentligt och gödsla. Beskär plantan.

Undvik att plantera klematis, som sätter knopp först när den producerat mer än en meters tillväxt. Den ser tråkig ut, utan några blommor nere i.
Atragenesorterna går utmärkt att odla i kruka, men de blommar bara ca fyra veckor och passar därför inte så bra.

Vissa sorter är bättre än andra, när det gäller att välja, för krukodling. De växer kompakt och börjar blomma långt nere på stjälkarna. En del producerar sina första blommor redan på bara 15-30 cm av ny växt. Andra startar när grenarna är 30-60 cm.
*) Det diskuteras idag mycket om man ska sätta storblommig klematis 10 cm djupare eller inte vid planteringen. En anledning var från början att klematis oftast var ympade. För att rötter skulle växa ut från den ”ädla” delen planterade man djupare (som med rosor). Idag är de flesta klematis inte ympade.

En annan anledning var att man skulle undvika ”vissnesjuka”. Det är en svampsjukdom som kan angripa mestadels sorter ur den Tidiga Storblommiga Gruppen (pga dåliga anlag från sorten Clematis lanuginosa, som är en av föräldrarna till många av de tidiga storblommiga sorterna). Svampen går från ett blad in till bladfästet, som svartnar och gör att allt ovanför dör. Om plantan blev angripen av svampen skulle nya skott kunna komma upp från delen under mark.

John Howells (klematisexpert och en av grundarna till British Clematis Society) håller inte med om detta, utan hävdar att det oftast är någon av de nedersta noderna som infekteras vid vissnesjuka. Sätter man plantan  djupt så kan den noden komma under mark och då ökar risken för sjukdomen. Klipper man av rankan under det angripna stället, kan den ofta komma tillbaka om den bara sköts rätt.

De flesta rekommenderar fortfarande att man ändå planterar 10 cm djupare. Fördelen är att det snabbt utvecklas skott och rötter från den delen som är under mark. Förgreningen blir bättre och rotsystemet större och växten har lättare för att ta upp vatten och näring. Skulle växten frysa ner helt en vinter, är chansen också större att nya skott kan komma upp underifrån.